Woops!

Så fick han då äntligen Nobelpriset i litteratur, ungdomsidolen och snyggingen och den sinnliga extasens författare, Le Clèzio! Han var vår rebell och innovatör och globetrotter och producerade massor med svår litteratur som man slurpade i sig på 60-talet. Antar att det egentligen inte var så många som läste honom då med visst hängde vi på Bäckahästen och BT och Gazell Jazz club och diskuterade Le Clézio och Francoise Sagan med Jompa Messingen i högsta hugg. Ändå! Vissa hade förstås klämt i sig The Interrogation Le Procès-Verbal - hans första roman som han skrev när han var 23 och som han fick Prix Goncourt för! Underbarnet!( Kanske diggade man honom mest för att han var sååå häftig! Och verkade vara en Frankrikes egen Ung Rebell.. Handen på hjärtat.) Långt innan man kände till Michel Foucault och Genet och andra spännade tidsfenomen. Jag läste faktiskt om The African förra året - en smärtsam liten berättelse om hans far som var doktor i Afrika och som han var åtskild ifrån under långa perioder. Precis som Doris Lessing som fick litteraturpriset förra året har han starka band till Afrika. (Mauritius och Nigeria) I Afrikanen : porträtt av en far, berättar han om hur han som 8-åring efter kriget gör den långa resan till Nigeria, där han för första gången träffar sin far som länge arbetat som läkare i den afrikanska bushen.
Eftersom jag sitter i köket i Washington och passar bebis hinner jag inte skriva mer men här en länk om "Le Clézio" och hans spännande, produktiva och cosmopolitiska liv och författarskap.. Vi som var med då i bohemesvängen och den inledande hippieeran och diggade, hurrar idag!Jag får väl försöka ila hem till Sverige till den 10 december och stå i snögloppet på Konserthustrappan och vinka..Tyvärr konstaterar jag att nästan alla hans böcker är slut på förlagen. INNAN Nobelpriset! Nu lär det vara fart på tryckpressarna!!
PE

Fall forecast..nya höstfärger..

Kikade in på the Pottery Barns fina heminredningsaffär på Clarendon Boulevard nere i Virginia idag för att köpa några stora doftljus till lyktorna på terrassen. Det var ännu en kanonvarm dag i Washington med hög luftfuktighet som kändes snudd på tropisk.

På the Pottery Barn hade man redan dukat upp med höstens färgskala - så voilà - här några bilder av hösttendenserna i färgskala à la USA..

Och man hade luftkonditioneringen på av fulla muggar för att annars är det inte precis lätt att skapa höststämning kan jag tänka.. Hur höstiga och mustiga färgerna än är..Och sen håller man på att planerar för nästa stora högtid här i USA - halloween. Det har fullkomligt svämmat över med oranga pumpor i blomsteraffärerna i veckor nu.

På Pottery Barn vill man ven kränga ljushållaren "the skull" med Jolly Rogerdödskallar inför halloweenhögtiden. Men suck..Inte skull(e) jag vilja ha dom på matbordet precis. För mig är detta mer Mexico och landets Dia de los Muertos, de dödas dag, som än i dag behållit aztekernas ritualsymboler med bl a dödskallar - och andra dödsbesvärjande symboler av groteskt slag..
PE

Two journeys..

..one destination. A few weeks to go..
More on the race: Frontline

Had a bad morning?

Well. Check out this riff with Ray Charles, Jerry Lee Lewis and Fats Domino! I can guarantee you will feel better!

“It looks pretty ugly down the road,”

"A crisis ill-suited in advanced economies."

..said Simon Johnson, an economist at the Massachusetts Institute of Technology and a former chief economist of the International Monetary Fund who specializes in financial crises. “Everybody is going to get caught up in this.”

The global nature of the crisis and its growing collateral damage ought to galvanize countries to work together to fashion a concerted response, Mr. Johnson said. There is a chance to do that this week, with dozens of finance ministers and central bankers converging on Washington for the annual meetings of the I.M.F. and the World Bank.

The trouble is, these institutions no longer have the resources or authority to lead such an effort. The I.M.F., which played a central role in the Asian crisis, has been relegated to the sidelines this time — its credibility tarnished by that episode and its skills ill-suited to a crisis in advanced economies. These days, it mainly issues lonely warnings about the impact on developing countries.
( NYT, 6 October 2008: "Global Fears of a Recession Grow"
By Mark Landler)

October..

..shadows are getting longer..

..the race for the presidency is escalating - and the color of the
Washington canopy above is gradually changing..

..the insects are racing too..

..preparing for hibernation?

..and the seeds of the plants are prepared to take off for fields further away..
So am I. I am now looking for flights to California. I long to go back to San Francisco where I lived once. Around 40 years ago.To see what it is like today. To see if my house on Russell street in Berkeley is still there. And the roses I planted in the garden.The Peace rose. I lived there during the days of Peace and Love; in the true hippie era. The era of the Viet Nam war, of student protests, of grooving in Golden Gate Park, of police brutality, of the Black Panters, of Haight-Ashbury days and of concerts with Janis Joplin..
A nostalgic trip in October when the shadows are getting longer and our days increasingly shorter..

Sunday..

...and it is a glorious summer day for a walk in Washington over Rock Creek park..
Lunch at Bistrot Du Coin, Connecticut Ave

Live music at Du Point Circle..

A game of chess in the Circle park..

..and the Metro back home. Feet aching!
..and back home to darling Thalia!

Bamboo weeding..

Today, we finally attacked the bamboo that is attacking us.. It threatens to undermine everything with its forcefull roots and is slowly creeping into the neighbour´s garden..It actually acts like an attacking army. So it was a Saturday in Washington of bamboo chopping, tearing up roots, getting badly bitten by clouds of mosquitoes living in the thickets..

While chopping the bamboo I kept thinking of the many uses of this strong plant I have encountered in many parts of the world. And about it´s multitude of values:

• Bamboo produces 14 tons of "wood" an acre. The leading U.S. wood producing tree, Southern yellow pine, only grows 8 tons.
• Bamboo is the plant for carbon abatement as the plant can store “four times the CO2 of a stand of trees of similar size”
• Bamboo's porous fibers make a cloth that breathes, is a soft subsitiute for silk and National Geographic Magazine says “this upstart fabric may someday compete with King Cotton.”
• You can't eat a tree but you can eat bamboo. Bamboo shoots can be eaten raw or cooked if you "pop them off underground, just before they emerge from the dirt."
  "The cane the world can lean on" is an interesting article I found in The New York Times. If you are interested, it just might be useful reading..
  I just had to publish this pix of the gorgeous panda grubbing up some of his 40 kg of bamboo/day I took the other day at the Washington Zoo !
  

Fördelar och bakdelar..

En fördel med att komma till USA är bl a att man plötsligt känner sig så himla snygg och smal! Man liksom växer på längden så att säga.. En nackdel är dock att dom måste ha leg på apoteket för den enklaste receptfria allergimedicin som jag skulle köpa häromdan eftersom Washington är jättejobbigt även för en som inte har allergi. Fukt och mögel är som värst här och i New Orleans. Jag höll på att få spel inne på apoteket The Pharmarcy när jag nu skulle handla. Man ville ha legitimation och tittade på mig precis som jag skulle omvandla det önskade allergipulvert till något slags sprängmedel med fara för liv och lem enligt recept från skumma sidor på internet från länder med mycket sand i öster...
Hade bara svenska körkortet med mig. Men se det dög inte. Man skulle ha pass! Inte f-n går jag omkring med mitt pass på stan. Jag visade då mitt svenska, mycket uppskattade personnummer, printat på körkortet.Expediten tittade på mina siffror som så härligt bevisar att jag existerar här på jorden, med en min som om de vore hämtade från den där svarta brickan man hänger om halsen i USA när man plåtar nyarresterade fångar. Hon ruskade med tydligt visad avsmak på sina svarta rastaflätor så glaspärlorna häri rasslade. "Nej! Ingen allergimedicin! Du måste ha amerikansk ID!" Hon ändrar inte en min. "Men jag är ju inte amerikansk" genmälde jag och höjde rösten en aning."Jak varra micke´ansvårsful svensk." Försökte skämta. Ingen reaktion. "Ser jag ut som ett mentalfall kanske?" ilsknade jag till. Högre. Alla vände sig nu om. Jag började långsamt koka. Allergibesvären var vid det här laget minimerade till en flickfis i Sahara.Stroke låg nu klart närmre till hands.
DÅ såg hon faktiskt ut som hon nickade. Just det. Nickade. Just i detta läge.
Då gick jag ut. Rasande. När jag inte kan kontrollera mig själv längre är det bäst att snabbt lämna. Med tanke på en del dåliga tidigare erfareneter.. Ögonen fortfarande röda. Personnumret och jag intakta. Snörvell.
Men....jag känner mig ju ivarjefall litet smal!
(F ö: Bilden konstruerad i Photoshop i ärlighetens namn! Utan minsta ansvarsfullt angivande av personnummer!)

Konstgjord andning..

Omslaget " Downward Mobility" av Eric Drooker på The New Yorkers sista nummer för september 2008 i en tolkning av krisen som startade på Wall street och spred sig över världen.
En rekordstor publik väntas ikväll när vicepresident­kandidaterna Joe Biden och Sarah Palin möts i sin första och enda debatt före valet om en månad. USA kommer nästan att stanna i kväll när amerikanerna bänkar sig framför TV för att skärskåda dem bägge. Just som det framkommer att en del framstående ­konservativa nu tagit avstånd från Palin. (Undrar hur hon känner sig idag - curlingmorsan från Alaska? Jag kan inte säga att jag avundas henne! Miljarder tittare kommer att nagelfara och kommentera allt från minsta gest, analysera ordval och minsta osäkerhet i framförandet fram till valet av frisyr och färg på läppstiftet..)
Senaten har nu röstat fram Vita Husets förslag till räddningsaktion med 74 mot 25 ( bägge partierna är eniga här) att köpa ut s k "troubled securities" för att undvika en ekonomisk katastrof. Men om man lyssnar på radion höjs alltfler röster för att denna typ av ekonomisk konstgjord andning är av ondo: "Låt bankerna vänja sig att ta ansvar för för sina ekonomiska handlingar.. se hur det gick i Japan en gång i tiden när landets regering gjorde samma sak..
Men sannolikt kommer räddningsplanen eller "the bailout plan" som det kallas här att röstas igenom på fredag. Washington håller just nu andan.. och omvärlden. Ett ovanligt spännande val ligger framför oss om en månad ur många aspekter..
Under tiden kan vi nöja oss med:
¤ att betrakta mannen ovan från Wall street som är på väg att steppa ner i det mörka katastrofhålet. Förvissad om att regeringen har ett gigantiskt mjukt skyddsnät därnere som kan ta emot honom så han landar på fötterna..
¤ eller kolla in Sarah Palins läppstiftsfärg på TV i kväll..

PE