torsdag 4 oktober 2007

Idag skulle min pappa, Paul Isberg, fyllt 96 år.
Han älskade havet. Seglade för om masten runt hela jorden innan han knappt fyllt 16. Äventyrare av stora mått. En genuin Sandhamnsälskare. Bodde där alla somrar. Lärde mig fiska, sjön och hantera en båt. Sträng och auktoritär. Han hade bara döttrar som han fostrade som söner. Vi skulle vara tuffas av alla. Klara stormar och åka svart pist. Åka ensamma ut i världen innan även vi hade fyllt 15. Klara oss själva. Gilla äventyret vi också.. Sin sista sommar satt han på verandan i stugan på Trouville kl. 5 på mornarna och tittade ut mot havet, riktning Grönskar. Precis som jag gör idag. Han fattas mig. Men han finns där ändå. Generna finns där.

På något vis skrattar vi fortfarande åt samma saker..



Pia Ehrenpreis