Ett Nobelpris för civilkurage..

Roberto Saviano & Salman Rushdie
Jag ser en hotbild: den svenska tryckfriheten står på senare tid under en allt starkare press, inte bara med hänvisning till den debatt om pressetik och meddelarfrihet som pågått under hösten utan det reella hotet som nu kommer framför allt från EU. Flera direktiv som kommit från unionen det senaste året skulle, om de genomfördes, kunna få förödande effekter för hela det svenska systemet. Sverige har ju som bekant en unik lagstiftning vad det gäller tryckfrihet, yttrandefrihet och skydd av källa - detta inte har inte tagits någon speciellt hänsyn till in när kommissionen nu kommer med nya direktiv. Vi måste vara vaksamma. Glidningarna i yttrandefriheten kan vara mycket subtila.
Den italienska författaren Roberto Saviano som är superaktuell med boken "Gomorra" som handlar om den italienska maffiaorganisationen Camorran är nu i Sverige. Han sitter på Svenska Akademien tillsammans med Salman Rushdie och de berättar om "det fria ordet" och sina respektive hotbilder. Den 29-årige Saviano är idag - precis som Rushdie en gång var och kanske förtfarande är - dödshotadför sina obekväma sanningar. Hans vardag består av ständig fruktan och livvakter.
I morgonsoffan i TV4 sitter den italienska ambassadören i Sverige och
och bedyrar Italiens press- och yttrandefrihet. Det är ju bra och duktigt marscherat. Det ska hon göra för det är ju hennes jobb. Att presidenten och mediamogulen Berlusconi sitter och till stor del styr dessa processer precis som han behagar känner vi ju alla till. Jag ryser i mina demokratiska grundvalar. Och tänker på mord och förföljelser och arresteringar av modiga reportrar, journalister och författare världen över. Mordet på den ryska
journalisten Anna Politkovskya, på den uzbezkiske journalisten Alisher Saipov som mördades brutaltför snart ett år sedan för sina artiklar om massakern i Andjijan, tystandet oppositionen i Burma -Zarganar (se längre ner på bloggen) .. listan kan göras oändlig. Tänker på Amnesty och Reportar utan gränser. På Mike Scammell som startade den utmärkta "Index on censorship" som var ett av Amnestyrörelsens husorgan redan från start, i London 1972.
Tänker på att det kanske skulle vara dags för Nobelstiftelsen att införa ett nytt Nobelpris -priset för:

Civilkurage och kampen för demokratiska värderingar!
Visst skulle det ligga bra till för ett Nobelpris som motvikt mot allt ont krut..?