torsdag 14 augusti 2008

Jag kände en gång i en by en get..

..som ingen kunde anklaga för att vara direkt fet,
för varje gång den la in en prilla,
verkade det som den omkull skulle trilla,
det syntes egentligen inte att den var mager,
då den alltid körde med "lager-på-lager".
Men så en dag skulle byn ha fest -
man hade nämligen fått dit en högt uppsatt gäst.
Så efter en period av torka och fasta,
började man i byn sugna blickar på geten kasta.
I slakttjutens hemska vrål,
utbringade man i pombe en välkomstskål..
Dock, efter 20 bitar get som smakade riktigt illa,
som inte ens byborna verkade gilla -
ljög gästen och sa: "Det här de´va´ gott!"
medan han svor tyst på Swahili och förbannade sin lott.
Han kunde ju rimligtvis inte veta
att den magra geten han just fått att äta
i sin längtan att hungern stilla,
var uppfödd på svensk gammal prilla!
:-)

(Text & foto :Pia Ehrenpreis,
14/8.)

(Förklaringar: pombe: afrikanskt hembryggt väljäst öl med konsistens som ärtsoppa ungefär! Getter äter allt. Även missriktade insatser/dumpningar från Väst från bestående av lössnus med bäst-före-datum som gått ut.)