söndag 12 oktober 2008

Det blir liksom en liten sallad till lunch..

Efter att ha studerat matsedeln lyfter man blicken och tittar på grannens rygg framför sig och beslutar sig raskt för att beställa en sallad istället för den där mumsiga hamburgaren man spetsat sig på. Det är mycket synd om denna person, givetvis, men man skulle nog behöva låna honom - bara litet - sätta honom framför sig vid matbordet i några månader. I ren och skär egoism. Tror faktiskt att det skulle fungera bättre än all Nutrilett i världen. Jag lider med honom förstås, men det är inte precis någon aptitretare i man har i synfältet under stundom härborta i USA - "biggest and best in the world; " - beklämmande, och alldeles alldeles för ofta..

1 kommentar:

  1. Men vad är det du skriver?

    Varför är det "givetvis" mycket synd om denna person? För att du har bestämt det eller?

    Vad säger att det inte är "mycket" synd om dig som har så starka åsikter om folk som inte är magra som dig? eller för att de inte har ett utseende som passar dig i smaken?

    eller är det så att alla ska se ut på ett visst sätt för att "folk" inte ska må illa, beställa in annan mat, eller rent utsagt komma med mycket onödiga kommentarer!

    För du tror väl inte i din egna högfärdhet att du är perfekt?

    Varför lider du med honom? vad säger dig att han lider? Han kanske är fullkomligt nöjd med sin vikt! Vad vet du om det? Vad vet du om honom överhuvudtaget?

    Jag har följt din blogg ett tag nu men lämnar den här då jag förstår att du INTE är den du utger dig för att vara, en människorättsaktivist... jo jag tackar jag när du inte accepterar folk som de är!

    MYCKET Beklämmande inlägg från din sida du...

    SvaraRadera