Tankar från Routern

2007-08-02

Hemlighus, vänskap och limegröna espadriller

En genuin skärgårdsbo hinner knappt bänka sig på båten från fastlandet ut mot havsbandet förrän han faller i samspråk med annan dylik och börjar prata dass. Inte fiske. Inte båtar, jakt eller nybyggen.
Utan dass.Alla de tusentals små hemlighusen husen med hjärta på dörren runt om på skärgårdsöarna ligger sannerligen varje genuin skärgårdsbo varmt om hjärtat. Inom fem minuter efter mötet med annan genuin skärgårdsbo kan man ge sig fasen på att det pratas mulltoa, kompostering, torv, el/frys alternativ, latrintankar, hämtning, dränering, sanering etc. Erfarenheter utbyts och problemen blöts och stöts i det oändliga med samma inkännande miner som om man pratade om de allra senaste äktenskaps/fylleriskandalerna runt om på alla de tusentals öarna..
Fastlänningar på båten ut pratar inte dass. De pratar börskurser, nya bilar, om senaste Nimbusbåten, segling, golf, kommenterar den storslagna naturen, eller ringer oavbrutet på mobilerna. Men inte om dass. Alls. En enda gång. (Man tar ju in på pensionat och hotel med WC. Eller hur?)
Men se det gör skärgårdsborna.
För det ligger något i dessa dass. Och det har det gjort i generationer. Och kommer så förbli i generationer..Det är/var ett stort problem i skärgården. (Utom vad det gällde Möja en gång i tiden. Ni minns väl de utsökta Möjagubbarna och därtill närrelaterad jordmån.) Min väninna sitter just på ett sådant dass och kontemplerar med en ljuvlig havsutsikt därutanför. Hon har just plockat upp ett glättat ex av modetidskriften "Elle" som ligger därinne. En sådan piffig accessoir höjer ju dassets själva miljö avsevärt. Lyckligt fjölig bläddrar hon genom sidor av rosa solglasögon, limegröna espadriller, lila ögonskugga och tips på flikfrillor.Och konstaterar efter väl förättat värv mycket nöjt:"Men.. jag ligger ju inte så långt efter i modet ivarjefall! Kul att man hänger väl med i svängen!" Hon visar lyckligt sina rosa brillor och nästan limegröna espadriller och verkar påtagligt nöjd med att vara "with it"!
Håret är precis rätt stripblekt och taggigt. Hon svänger demonstrativ på det och visar ett glättat mittuppslag om frisyrer i det förföriska modeoraklet.Och sätter näsan litet malligt i vädret som alla plägar göra när man känner att man ligger väl till i tiden.Jag visar förstås att jag är imponerad av min moderiktiga kompis men hinner snabbt och möjligen även subtilt i viss solidarisk anda precis in på det "lilla huset på prärien" för att bärga modeskriften " Elle" med det lime- och cerisrosa temat och stoppa undan den just innan hon hunnit upptäcka att detta ex av modetidningen "Elle" är daterat juli 1987.
O shit!