Kader är borta..
Kader Afif och jag lärde känna varandra i på International House vid University of Berkeley, California 1967.Vi ordnade fester för de internationella studenterna, dansade, pluggade och blev vänner för livet.
Kader - en av mina äldsta vänner dog i sitt hemland Algeriet häromdagen.
Det land vars frigörelse från fransmännen han stred för när han knappt var 15.
Han var den första person jag hört talas om som blivit torterad. Men han talade själv aldrig om det.
Åren gick och vi träffades "off and on" på olika ställen i världen. Äktenskap kom och gick för oss bägge - men kretsen av vänner internationellt bestod. Och vänskapen.
Han talade fyra språk flytande och var hemmastadd i många olika kulturkretsar.. Han startade och drev flera internationellt, framgångsrika "management consultant" företag.
Blev nominerad "Most Innovative Buisness Thinker".
Hans familj - mamma och bröder i Alger och Paris -blev också litet av min..Vilda, begåvade, modiga, intellektuelle och vänfaste Kader är borta för alltid.
Han kommer att fattas mig..

Santa Lucia!

Sommaren är snart över! Redan 25 augusti konstaterar jag denna morgon!
Svälj. Nästan ingen sol, nästan inga bad, inga bruna ben! Inte en enda heldag på Trouvillestranden! Inte en enda ö-picknick. Inte en enda dag i naturjacuzzin i det gröna sjögräset på älskade Stångskär! Röjde idag inför en invasion av kära gäster för att få mera plats och ställde ut en låda med julprylar i boden! Stannade upp en stund och tittade på tomtar och röda glitterrosetter..Kroknande stjärngossemössor. Glänsande julgranskulor! Så overkligt verkligt det plötsligt tedde sig i den obarmhärtigt regnande sommaren utanför. Julpyntet doftade lätt av mögel. (Signifikativt för en av våra mera förlegade gamla institutioner?) Kroknade själv som en trestjärnig papperstrut av tanken på stundande mörkertider..
Vi är ju snart där. Glitter och galoscher. Sankta Lucia. Shit, pommes frites! Skrida över mörka nej.den..Vitklädd med ljus i hår.. Nej. Inte den! Den: Santa Lucia. Uttalat på italienska: Santa Luccccia: Västindien! I vit bikini med solblekt hår. Skrida fram över snövita sanden på morgonbeachen.. Solen över horisonten som "den ljusklara hägring.." Ja, den! 25 augusti redan! Hur många dagar från lucia? Hjälp!

Ursäkta röran!

Håller som bäst på att lägga om min gamla blogg till enklare "blogspot" och är ju litet ovan så allt kommer huller om buller. Men successivt ska det väl ordna sig och bli litet ordning på inslagen.

"The Blog Rookie"

Hur djupet påverkas av ytan.. (eller Fördomar vs Simultankapacitet)

Den som sätter en penna mellan tänderna får ett ansiktsuttryck som liknar ett leende, muskulaturen beter sig som om man vore glad. Ett intressant experiment som påvisar att djupet påverkas starkt av ytan och att alla personer med penna mellan tänderna faktiskt känner sig gladare. Detta är vetenskapligt bevisat. Dock, om man därpå tar en annan penna och fäster densamma under en kroppsdel litet längre ner - förutsatt att man är kvinna -och den hänger kvar, tenderar man då att tappa den penna man samtidigt har mellan tänderna?

Träffa rätt.. eller "blind date"

Kvinnan sitter i den knökafulla bussen mellan Harare och Bulawayo och ammar sitt barn.
Inte direkt någon ovanlig syn i Zimbabwe precis. Stämningen på bussen är spänd och orolig när man kör in i Matabeleland där krig råder. Mugabe har sänt Femte brigaden - specialtränad i Nordkorea - för att röja uppbland sina motståndare i söder där ZAPU håller sina fästen.
Det är i början av 80-talet.
Busschaffisen försöker hålla stämningen uppe men alla är på helspänn ombord.
Många överfall på bussar har skett den sista tiden på denna vägsträcka. Få överlever dessa. Fifth Brigade har ju lärt sig ett och annat i Nordkorea..
Ingen märker nu alltså att en spottkobra har tagit sig in i bussen genom hjulnavet och fått syn på chaffisens blänkande ögon.. Alla har sina inbyggda kikarsikten riktade genom fönstren långt bort mot horisonten. Kobran fyrar blixtsnabbt av sitt spottartelleri rätt mot förarens ögon. Mycket träffsäkert. Mannen vrålar men lyckas hejda bussen som saktar in och stannar mitt på vägen. Han kupar sina händer i smärta över sina förblindade ögon. Det blir dödstyst i bussen.Då reser sig den ammande kvinnan lugnt med babyn på armen går med stor sinnesnärvaro fram till föraren, lösgör vänligt hans händer från ögonen, tar fram sitt hängande bröst som fortfarande droppar mjölk, klämmer vant på det och riktar strålen modersmjölk mot chaufförens förblindade ögon. Sköljer hans ögon från kobraspottet.Hon vet att mjölk neutraliserar spottkobrans gift. Hon vet att han nu inte kommer att bli blind för resten av livet.
Hon är en afrikansk kvinna med så mycket kunskap, mod, närvaro och medmänsklighet.
Jag älskar mina afrikanska systrar.

2007-08-02

Hemlighus, vänskap och limegröna espadriller

En genuin skärgårdsbo hinner knappt bänka sig på båten från fastlandet ut mot havsbandet förrän han faller i samspråk med annan dylik och börjar prata dass. Inte fiske. Inte båtar, jakt eller nybyggen.
Utan dass.Alla de tusentals små hemlighusen husen med hjärta på dörren runt om på skärgårdsöarna ligger sannerligen varje genuin skärgårdsbo varmt om hjärtat. Inom fem minuter efter mötet med annan genuin skärgårdsbo kan man ge sig fasen på att det pratas mulltoa, kompostering, torv, el/frys alternativ, latrintankar, hämtning, dränering, sanering etc. Erfarenheter utbyts och problemen blöts och stöts i det oändliga med samma inkännande miner som om man pratade om de allra senaste äktenskaps/fylleriskandalerna runt om på alla de tusentals öarna..
Fastlänningar på båten ut pratar inte dass. De pratar börskurser, nya bilar, om senaste Nimbusbåten, segling, golf, kommenterar den storslagna naturen, eller ringer oavbrutet på mobilerna. Men inte om dass. Alls. En enda gång. (Man tar ju in på pensionat och hotel med WC. Eller hur?)
Men se det gör skärgårdsborna.
För det ligger något i dessa dass. Och det har det gjort i generationer. Och kommer så förbli i generationer..Det är/var ett stort problem i skärgården. (Utom vad det gällde Möja en gång i tiden. Ni minns väl de utsökta Möjagubbarna och därtill närrelaterad jordmån.) Min väninna sitter just på ett sådant dass och kontemplerar med en ljuvlig havsutsikt därutanför. Hon har just plockat upp ett glättat ex av modetidskriften "Elle" som ligger därinne. En sådan piffig accessoir höjer ju dassets själva miljö avsevärt. Lyckligt fjölig bläddrar hon genom sidor av rosa solglasögon, limegröna espadriller, lila ögonskugga och tips på flikfrillor.Och konstaterar efter väl förättat värv mycket nöjt:"Men.. jag ligger ju inte så långt efter i modet ivarjefall! Kul att man hänger väl med i svängen!" Hon visar lyckligt sina rosa brillor och nästan limegröna espadriller och verkar påtagligt nöjd med att vara "with it"!
Håret är precis rätt stripblekt och taggigt. Hon svänger demonstrativ på det och visar ett glättat mittuppslag om frisyrer i det förföriska modeoraklet.Och sätter näsan litet malligt i vädret som alla plägar göra när man känner att man ligger väl till i tiden.Jag visar förstås att jag är imponerad av min moderiktiga kompis men hinner snabbt och möjligen även subtilt i viss solidarisk anda precis in på det "lilla huset på prärien" för att bärga modeskriften " Elle" med det lime- och cerisrosa temat och stoppa undan den just innan hon hunnit upptäcka att detta ex av modetidningen "Elle" är daterat juli 1987.
O shit!

2007-07-07
En dag, typ..
av Pia Ehrenpreis

Animerar fokuserar vitaliserar
filtrerar och frukosterar
Frotterar draperar friserar
planerar och prioriterar
Telefonerar noterar presterar
orerar och diskuterar
Spenderar levererar fallerar
ignorerar och promenerar
Motionerar modifierar minimerar
favoriserar och presenterar
Dinerar serverar trakterar
flamberar och dekanterar
Konverserar musicerar intervenerar
markerar och retirerar
Diskar och går och lägger mig.

2007-08-08
Skriket i fickan..

"uMakhalekhukhwini" på Zulu betyder "mobiltelefon" eller direktöversatt "Skriket i fickan". Redigt och bra och allt ihopbakat i ett ord som i alla bantuspråk. Så nu vet vi det. Kan vara bra att känna till en tisdagsmorgon som denna.. Vidare: "Machinbombo" heter t ex buss - det hör ni väl? Maskinen som låter bom bom bom när den far fram. Speciellt i Afrika. Kanske en dag snart sitter man i en Machinbombo i Afrika någonstans när ens uMakhalekhukhwini skriker till i fickan och någon ringer från Sverige och säger att "det-där-kalla -som-ibland-faller-från-himlen" just har börjat däruppe i norr.. .
Läser just Peter Godwins bok "When a crocodile eats the sun" om Mugabes tilltagande terror i Zimbabwe. Titeln på betyder "solförmörkelse" i vissa byar på landsbygden. När det blir mörkt är det alltså bara en celest krokodil som knaprar på solen. Att titeln hänsyftar på Zimbabwes diktator som knaprar i sig all makt och tillgångar och förmörkar situationen till outhärdlighet i sitt tidigare rika och vackra land är dock otvetydigt.

2007-08-03
Hallon och mjölk
av Pia Ehrenpreis

Hallå du där..
som står där så stolt
Dej vill jag ta med hem till mej
för du ser ut som om du luktade hallon
mjölklen verkar din kind
som jag ömt vill smeka
med dig vill jag leka
och sedan sova sked..

2007-06-28
Dagens fria ord..

av Pia Ehrenpreis

Att göra en hemsida är inte alltid så himla lätt
att framföra kritik anses ju aldrig av den utsatte rätt
när denne ilsket basunerar ut sina grundlagskränkande attityder..
"Men den dag man faller till föga och tar tillbaka kritiken
så är det egentligen som hela idén om demokrati blivit sviken
Så blir då de ord och tankar som media följdaktligen pryder
till slut bara ett brus av bekväma "Hänt-i-veckan-plattityder" ..