Jul 2007 i Ao Nang
"..looking for something more beautiful, something more exciting - yes I admit; something more dangerous. So after 18 hours in the back of an airplane, three dumb movies, two plastic meals, six beers and absolutely no sleep I finally touch down ...in Thailand"
(Inledningen ur filmen "The Beach")

Ebb.. och man går lätt från Chicken Island till Tub Island

Prah Nang beach med svalkande grottor

Lyckan är att rida elefant i regnskogen

Ett småmaskigt fiskenät hänger där oväntat i regnskogen..

Hem från Railey Beach

Mot Pi Pi Island och Pi Pi Ley med berömda Maya Beach i 30 knop



Temple moneky i Tigertemplet - buddisternas heligaste
plats i Thailand

Annandag jul-
vi skickar upp en rislykta över havet och tänker
på alla som inte längre är med oss..

Julbord på Tipa Resort


Barracudan ska grillas

Lagun med mangroveträd på Hong Island

Bad i heta källor i regnskogen


Lunchkrog på vattnet

Heldag på Koh Poda island

Med longtail till Railey beach

Chicken Island i Andaman Sea



Gummiplantagen - det fuktiga gummiplattorna trampas ut med vatten..
manglas sen och torkas i rader i skuggan.

Månen i Thailand julen 2007

Massage förstås..
Ao Nang i turismens utkant

Emerald lake mitt i regnskogen


Koh Podaskylt - idag

Ung gast ombord

Gamla japanska bilmotorer duger till mycket



Bad i 37-gradiga källor i djungeln



Tub Island med longtail boat



Mot snorkling vid Hong Islands


Tiger temple


Koh Poda

Löftet infriat! Hittade Emerald lake mitt i regnskogen!
Yippie! Där låg den, grön och glittrande och man
kan tänka sig sämre ställen att fira jul på!

Överförfriskade änglar

En samling till synes överförfriskade änglar, röda och
blålila i di´ små änglanyllena, tar alltmer plats på julbordet.
Fast bara en är nog ängel på riktigt - för den har vingar.
Det är kriteriet på ängel, antar jag.
Det är den som verkar mest onykter. Vindögd med illrött tryne.
Resten kunde likaväl vara skenheliga småjävlar vad mig anbelangar.
Ställer till massa sattyg i vår herres hage.
Fjuttar på här och där. Med sina små gulliga ljus.
Med rosiga kinder och sockervaddshår. Sätter fart precis som i en skräckfilm
så fort man lämnat rummet. Fnissar och tisslar och fjuttar på.
Släpper väder och snor skinka och gotter på julbordet.
Och nallar av spritslattarna.
Några glorior har de inte ens hört talas om. Glöm "på sned".
Jag är nog litet rädd för änglar.

I andra hörnan står en tomte som är alldeles röd om näsan
precis som hans ren som heter Rudolf och har en mule istället för näsa..
Han har inga vingar på ryggen han (tomten) heller
men han bär på en tung ryggsäck.
"Står där så röd mot ladugårdsdörr,
röd mot den vita driva
blickar som så många vintrar förr.
mot julbordets dignande skiva."
och framför allt mot den holländska genevern på bordet.
Kanske därför han ser så röd ut i nyllet?
Gröten ger han blanka fan i.
"Också till renen är spriten stulen
en kvarting renat att droppa i mulen."
Och sen missade han skorstenen med minst en halvmeter..
Stod på plåten rakt in i takplåten.Släde och allt.
Kan man tänka sig!

Tror du inte heller på tomten längre?
Då kan man säkert joina någon anti-tomtegrupp i Facebook.
För icketomte-troende..
Känns maffigt med några bra liknande forum
för en gammal agnostiker i vintermörkret.
Maffigt och jullikt.
Gutår tamejfan

Julrim utan minsta reson






















Inte ens en portion Varma Koppen
räcker nu för att värma kroppen

det ska till en ordentlig stärkande gök
för att palla allt förväntat julestök

för dagarnas kompakta mörkret utan ljus
dödar ju effektivt allt själsligt bus

just nu när vinternedstämdheten
liksom droppar ner i pepperkakssmeten

då, just då har jag nu med mig själv slagit vad
att just här (bild ovan) inom en vecka ta ett bad

och dyka in i tropiska "Smaragdens Grotta"
medan alla dom därhemma sig i julbordet må gotta

så det blir nog God Jul från andra sidan klotet
eventuellt en hyfsad bot från deppighetshotet


(Bläh. Den var dålig! Inte bilden alltså)

Lördagskväll.

Kalas i byn. Björn H kommer ut med massor med godis som blivit över från en catering (från Bockholmens krog) han hade i stan efter en mottagning i fredags. Halstrad röd tonfisk med svart kaviar, anklever rullad i ??, kantarellpaj m m. Vi är ett helt gäng som ska frossa och två glada sångare är dessutom beredda med sina gitarrer..
Bara det att det kommer att ta 20 minuter i busväder att cykla till byn i kulingvindar och ett regn som vräker ner.
Nej. Jag bangar sätter på mysbyx och stannar hemma..Försöker kika ut men vinden tar ytterdörren och nästan fläker den ur sina gångjärn. Vrooomsplach!! Ute är det kolsvart.
Menvadfan. På med ovädersutrustningen och skärp dig! Sluta vara så himla bekväm!
Jag ser ut som en gruvarbetare från Sibirien när jag drar iväg i mörkret med sydväst och rejäl pannlampa. Stormen sliter och det regnar så man inte kan hålla ögonen öppna.
Det blir liksom en sport det här. En sån där liten miniutmaning människan behöver..
Rött vin, delikatesser väntar i mysig miljö med massor med levande ljus när man skalat av sig alla 18 lager blöta kläder.
Kommer i säng halv tre. Hemma. Cyklat tillbaka. Några stannade kvar. Sov över p g a ovädret.
Kröp ner i min egen säng och konstaterar att jag knappt kan tala för jag sjungit (skrålat möjligen?) till gitarrkomp halva natten!
Somnar nöjd och tänker att det blev en kväll som liknar det pärlband av kvällar vi hade förr i tiden på Sandhamn "när allt hände sig." Och ofta dessutom.
Inget besök i kapellet idag för min del. Lär bli fullt med två sittningar..
Första advent. Och glöggparty på eftermiddagen..
Hujedamej!
Var 17 är huvudvärkstabletterna nu igen?
Var kan jag ha lagt dom?

Hon avslöjade sig..

Det var blicken. Het och glödande. Alla såg den. Den tidiga förälskelsen i reflekterad i en brinnande, glittrande blick. Själv märkte hon inget förrän hon under vintern tittade på en snödriva och konstaterade att blicken smälte två djupa hål i den. Smälte snön.
Flera år senare avslöjade hon sig igen när hon stod med tungan fastklibbad i straffsats mot en isig lyktstolpe - den tunga som en gång sagt "Ja" till den kärlek som en gång fick blicken att brinna.
Men den värmen hjälpte ju tyvärr inte längre..

Vår otvungna oblyghet:
Skogåshallen.

Avd. "Sett på stan":
Skylt i vårt moderna Sverige.

Jag blir så glad över all vår inkännande, tidsmedvetna oblyga, frispråkighet!

Nu har jag också gjort det!
Det gick lättare än vad jag trodde! Det kändes skönt!
Man hade ju hört så mycket!
Prat, upplevelser och fördomar. Svårigheter..
Hade aldrig väntat mig att
det bara skulle vara över på knappt en minut.
Men..
Mysig skön känsla. Nöjd.
Nu är det din tur!
Att avbeställa..
Telefonkatalogen!

(I morse var det ett långt inslag med intervjuer i TV4:s
morgonsoffa runt detta ämne som just nu är på allas läppar)

I år delas 5,5 miljoner telefonkataloger ut. Rätt onödigt va?
Varje modern människa checkar telnummer via hitta.se eller
typ eniro.se. Telefonkatalogen belastar miljön på ett onödigt
sätt när det gäller transporter och papper.
Jag rekommenderar att du avbeställer dina kataloger.
Tar 1 minut av din tid och du gör en insats för miljön!

2007 var det enbart 3500 personer som avbeställde
telefonkatalogerna, Låt det bli 1 miljon nästa år.
Länk: http://www.enirosverige.se/se/Sverige/Kontakt/Katalogavbestallning/

Här kommer lite roliga tidningsrubriker:

Inskickat av min kompis Gittan i Malmö. Tack Gittan!

Sydsvenska Dagbladet:
Våldtäktsman dömd till 2 år i Eslöv
(Fy för att tillbringa 2 år i Eslöv!)
21-åringen anhölls misstänkt för grov stöld av åklagare.
(Åklagare är hett eftertraktade på Svarta börsen har jag hört!)
Nordvästra Skånes Tidningar:
Mannen dog medan kvinnan avled.
(Och skillnaden är...?!)
Örebrokuriren: Gynekolog hittade knarkgömma.
(Var undrar man genast?!)
Svenska Dagbladet: Färre gökar i södra Sverige.
(Vilket låter märkligt med tanke på hur många barn som fötts hittills i år!)
Ingen av de omkomna hade livshotande skador
(Istället dog de av...??)
Uppsala Nya Tidning: Högsta Domstolen prövar manlig omskärelse.
(Tur att man inte är anställd där...)
Bergslagsposten: Inga spår efter skidåkare.
(Han måste ha flugit fram)
Huset som brann ned till grunden blev totalförstört.
(Nähä...?)
Ölandsbladet: Mindre poliser till Borgholm. (Vad är maxlängden?)
Helsingborgs Dagblad: Vi skriver alt dåligare. (Det jör vi vel inte!)
Dagens Nyheter: Audis dieselversion av A8 imponerar med sin låga bensinförbrukning.
(Inte undra på!!)
Expressen: Svältdöd blir vardagsmat. (Vad blir då festmat?)
Dagen: Lam pojke bortsprungen. (Hur lam var han sa du?)
Aftonbladet: Arbetslösa har rätt till dagisplats.
(Då är de ju åtminstone sysselsatta!)
Polisen grep torsk i fiskhamnen.
(Var hittar man annars torsk?)
Storgråtande bedyrade den 30-åriga porrstjärnan sin oskuld.
(Yeah right!)
Östersundsposten: Krockade med älg på motorcykel.
(Kör älgar motorcykel...?)
Metro: Yrkesmördare misstänkt för mord.
(Vadå, han gjorde ju bara sitt jobb!!)
Tre greps för våldtäkt på Finlandsfärja.
(Hur stor är sannolikheten att det finns TRE män som tänder på Finlandsfärjor?)

Åh Harald..

Äntligen sett filmen"Svarta Nejlikan" om Harald Edelstams
månader som svensk ambassadör i Chile under kuppen.
Säger bara: "Åh Harald, har du verkligen gjort dig förtjänt av detta?"
Jag känner mig sällan pinsam. Men det gör jag nu efter att ha sett "historiemordet" på min ungdoms stora hjälte, Harald Edelstam.
Den svenske ambassadören Harald Edelstam som räddade 1000-tals människliv med ett civilkurage utan motstycke under militärkuppen
i Chile, har kallats en sentida Raoul Wallenberg.
Han släppte protokoll och formaliteter och räddade livet på oppositionella och andra med stor risk för sitt eget. Men hans insatser i Chile upp-skattades inte av UD, där han blev utfryst..
100-tals av mina gamla vänner från 70-talet (under min tid på Amnesty) blev räddade till svenska ambassaden för att sedan med ambassadörens hjälp kunna ta sig till Sverige.
Många är idag tillbaka i Chile, sitt hemland. Tusentals andra fick aldrig chansen..
Filmen är diffus och i långa stycken ryckig och det är svårt att begripa den kronologiska ordningen vad som egentligen avhandlas när inslagen t ex blandas med dokumentärt material i början. Med litet "nödvändiga" kärleks/romansinslag blir filmen en pinsam snuttifierings-produkt men föga trovärdiga scener från Estadio Nacionals eller Los Cerros de Chenas tortyrarenor. Inte det minsta smak av Chile trots att filmen är inspelad där... Eller f ö från någon annanstans i denna plastiga produkt heller. Ingen känsla för tidsfärg gives. Inte en sekund lyckas man inbilla sig att det är något annat än haltande filmrulle. Orsaker till kuppen, vad som ledde fram till den, tidssammanhangen och den amerikanska involveringen i den vidrörs knappt vilket gör att en person som inte känner till vad som hände står än villrådigare efter att ha sett filmen. Edelstam är värd ett bättre öde!
Nej jag ser istället fram emot hans son Eriks stora biografi om sin far istället. En bok som han skriver tillsammans med kände TV-journalisten Jan Sandquist som själv var i Chile när helvetet brakade loss.. Sen har jag också som kanske många andra den amerikanska filmen "Missing" (Costa Gavras) om kuppen i Chile med Jack Lemon i huvudrollen, i färskt minne.
En film som låg mycket närmre sanningen om vad som hände. För trots att denna film var producerad i USA så stavades den amerikanska involveringen i kuppen här med hyfsat stora bokstäver..

Tisdag i november

Vaknar: Känns novembertungt. Tankar på ide.. Inte idé. Tyvärr. Ide. En mörk grotta i urberget.
Sömn: Tre timmar för litet ungefär. Tyvärr.
SMS: Vi fick inte elda på Sandhamn igår. Kan jag knoppa hos dig? Madrass på golvet?
Plan för dagen: Städa. Banken och tjafsa om varför det aldrig fungerar med mina
koder och betalkort. Kanske mitt fel? Handla, ringa, träffa Gittan som är här från Mozambique.
Betala räkningar på internet. Kolla in vad som går för filmer på Stockholms Filmfestival.
Bråkat litet med "honom" på telefon och är glad över att man är fri! I e: not married!
Köpa vin och tända ljus och tjejsnacka ikväll på madrasserna på golvet.
Ungefär så. November.
Kall om näsan.
Själva tippen.



Funderar trots allt i detta stadium allvarligt på att köpa ny baddräkt:

Webcams och falsk identitet

Uppdateringar och koder överallt
virusprogram, brandväggar
och falska namn i tusenfallt
fejkad identiteter och
anonymitetsskydd ska det va.. men..
Varför får inte jag längre vara JAG . ..

Så säg mig du:
Vem vill egentligen på allvar veta
vad jag skriver i mail till mina vänner
Vad jag ska göra på lördag, hördudu,
om jag har har handlat på Konsum
eller vem orkar leta efter information
om den jag har ihop det med just nu?

Vem är det som snokar genom mitt
hypade intressanta liv på nätet?
Vem vill verkligen ha reda på
på mina intressen, så där litet förmetet,
när de lika gärna skulle kunna fråga mig, ändå?

Vi upprörs över övervakning på bussar
och gator och webcams, ja vi imbillar
att övervakningen kartlägger livet vårt.
"Fienden inom oss" ordentligt en förvillar
och Big Brothernojan kramar greppet ganska hårt..

Genom internet, magnetiska busskort
och mobiltelefoner är det lätt att ha
fullständig koll på en person som ja´
Bradbury, Orwell, Boye, väckaklockor
totalitär stat, javisst..Visst. Det är inte bra.

Med pyramiderna ville farao historien prägla
precis som graffitimålaren - så beredd att bli sedd
Och här är då lilla jag.. vill också på kartan mig placera

fast jag lever i livets mediokra banor med ordinära vanor
så vill jag som alla andra synas litet mera

Facebookdebatten är knappast överdriven,
och den är inte ensam i sitt slag.
Efter mer kritik behöver man inte vidare leta..
Men? Handen på hjärtat. Vem bryr sig ?
Vem är det som verkligen vill veta??
” Vem som egentligen är lilla jag?”

Pia Ehrenpreis

Räta maskor

Dom svala händerna
stickade koftan i riktigt ylle

som mot förmodan aldrig
skulle komma att värma
de iskalla tankarna i just den kroppen

För där fanns inga varma tankar
instickade; instuckna i den,
i maskornas aviga och räta

Hon huttrade och trädde den
ändå över den frusna själen

Svepte den allt tätare om sig

med nariga händer medan
nattens vinande vintervindar
accelererde genom sommarens
allra sista blåbärsris

Den hade säkert värmt bättre
om den istället stickats
efter en stickbeskrivning
i jämna vågiga räta maskor
fulla med varma tankar

Från havet hördes människor yla
fastfrusna på sina isflak
och drev handlöst på vågorna
utan några som helst beskrivningar
på vare sig räta eller aviga alls

Pia Ehrenpreis

Let´s look at life on the bright side:
Brott mot naturlagarna?
Passa på nästa gång en sjungande Lucia med långsamma fjät och brinnande ljus nalkas oss och observera detta unika tillfälle då en människa färdas med ljusets hastighet. Och inte nog med det! Dessutom färdas ljudet då snabbare än ljuset.

Gastkramande.
Sjöhistoriska museets forskare har funnit att sextanterna på de gamla skutorna ofta var veritabla gastkramare.

Hemkört
Det är rusningstid och mycket folk på bussen. Busschauffören ~45 säger till dam ~60, som står för nära dörren men hon lyssnar inte. Chauffören: Dy ska backa när jag säga till dig! Damen: Du säger inte åt mig vad jag ska göra! Chauffören: Jag bestimmer i denna bussen. Damen (efter lite funderande): Men det är vi svenskar bestämmer i detta land, åk hem och bestäm i ditt eget land istället!
Chauffören: Om jag åka hem, vem ska köra dig hem då?

I ditt fall..
Hemfärd en sen lördagskväll
Fallstudie från en cykeltur :

Grumlig i huvudet
och dimmig i ögonen
stod han på öronen
föll ordentligt på näsan
slog hål i munnen
och bet sig i tungan
fick sand i håret

"Kan du vifta på öronen?"
frågade läkaren i den vita
rocken senare vid undersökningen.
Diagnos skulle slentrianmässigt fällas.
Cyklisten kunde inte vifta med öronen.
Men le, det kunde han litet.
I varje fall.
"Det blir aldrig bättre än så här" sa´doktorn.
"I så fall. "

PE

"Stureplansprofilerna"
Visst lever vi i en human rättsstat?
Just nu hängs dom ut till max. På webben. Genom massmail. Överallt. Med namn, foton, telefonnummer och adresser. Fick t ex detta ovan i morse som jag här har medvetet har "blurrat". Observera knogjärnet och skalpellen..
Jag förstår människors - läs kvinnors - ilska och frustration över dessa unga mäns dåd och beteende. Jag känner naturligtvis samma avsky över deras illgärningar; en avsky parad med en diffus obehagskänsla över hur rättssystemet fungerar.. Är det verkigen så idag i Sverige att vissa kommer undan bara med blotta förskräckelsen och pappas litet lättare plånbok. (Läs: kostbara toppadvokater) Men hur man än vänder och vrider på det så innebär alltid ett beteende från stora grupper i samhället som detta - att vigla upp en opinion till lynchstämning - ett tecken på en klar bristande känsla att vårt rättssystem verkligen fungerar som det ska. Första steget på vägen mot att ta lagen i egna händer, är taget. Stupstocken i modern version? Skampålen. Ska det verkligen behöva fungera så? Vi lever ju för fan inte i medeltiden..
Det är all anledning för politiker och myndigheter att dra öronen åt sig när gräsrötternas förtroende för dem visar tecken på att krackelera . Ju större klyftan är i ett land mellan auktoriteterna och folket - desto bredare och fertilare blir också grogrunden för terrorism i ett samhälle. Vilket samhälle det vara må..
Detta är en historisk klassiker.

Visst är det lustigt!
Det är inte ofta jag är och handlar på Nacka Forum nuförtiden. Men igår gjorde jag det.
Någon ropar då plötsligt därinne i gallerian med glad och hög röst - bokstavligt "out-of-the blue": "Nejmen! HEJ Pia!"
Tittar mig omkring. Höger. Vänster. Bakom mig. Spanar långt framför mig. Ser ingen. Då hör jag igen: "HEJ Pia! Häruppe!" Då vrider jag nacken och spanar uppåt och se där står han... 15 år efteråt.. Den lille killen som knäppte med fingrarna på dagis och ville ha in en Toast Skagen istället för gröt (se blogg nedan) lång och reslig: 2.05m och glad och varm, stilig och go´och berättar att han numer är en framgångsrik krogägare! I Saltsjöbaden!
Undrar om hans gamla dagispersonal idag går till honom till lunch och knäpper med fingrarna och ber att få in en Toast Skagen? Jag är säker på att han gör världens godaste med dylik lååååång och genomgripande erfarenhet av branschen! So long!

Obs!Inte personen i fråga just på denna bild!