Until death do us apart..

Min mormor och morfar var gifta större delen under ett långt liv. Dom hade tre barn. Irma, Barbro och Sten. "Irbasten" brukade mormor ropa på alla tre på en gång..
Barbro var min mamma.
Morfar själv hade en syskonskara på tolv. Barn nr. 11 döptes till Elve och son nr. 12 följdaktligen till Tolve. Man orkade inte hitta på mer namn. Logiskt, smidigt och klart. När jag var liten hade Tolve en sybehörsaffär på Kungsholmsgatan som hette Tolves sybehör. Mitt emot i hörnan hade mormor och morfar en stor hörnlägenhet - eller snarast våning- som det hette det då. I hörnan St. Eriksgatan/Kungsholmsgatan. Jag var ofta där och brukade sitta i fönstret och titta på den brusande trafiken på St. Eriksgatan. Från mina fönster hemma på Grevturegatan kunde man inte se trafiken alls. Bara oändliga hustaksrader bort mot Hedvig Eleonora kyrka vars 08.00 ringningar fick mig att slå igen ytterdörren och kuta iväg till skolan på Eriksbergsgatan under 13 år. Man hann precis i tid till Whitlock på 15 minuter från det att 8-ringningarna började - om man tog genvägen genom Ostermans marmorhallar förstås.. Hos mormor och morfar på Kungsholmsgatan (numer St Göransgatan av någon anledning) rådde hemliga aktiviteter i ett låst rum. Det var mycket hyss -hyss runt detta rum. Nyfikenheten bland oss många kusiner var stor och spekulationerna lika många. Vad fanns där inne? Varför fick vi inte se? Varför blev morföräldrarna som tokiga om vi visade intresse för det hemliga rummet? När vi försökte kika i nyckelhålet..
Det smög personer i tamburen också. Tyst liksom "på-tå" och aldrig tändes ljuset.
Ytterdörren klickade igen nästan ljudlöst.
Alltid samma mönster..
När morfar en morgon hittades död i sin säng i jungfrukammaren var chocken outhärdlig för mormor. Hon hade pussat honom godnatt på kvällen innan och det sista hon frågat var: " Tycker du att jag kan ha den gröna klänningen med broderier på middagen i morgon kväll?"
Vad morfar svarade vet jag inte. Han var död. Verkade ha gått snabbt och utan plågor.
Plågorna drabbade mormor tungt istället.
Vi hittade henne sedan ofta i hans mörka garderob där i den stora våningen på Kungsholmsgatan,ensam, liten, och med näsan i hans klädespersedlar. Hans doft. En kvarlämnad, reell fysisk närhet.
Jag, det lilla barnet, fick första gången begrepp om vad sorg innebar. Den fysiska, icke-metaforiska innebörden
och verkliga, ohyggliga smärtan av vad sorg och saknad egentligen kunde innebära.
Dörren till det hemliga rummet öppnades så småningom när mormor lades in på Blackebergs sjukhem.
Här i det lilla rummet visade det sig då att det nämligen låg en hel liten fabriksverksamhet, med maskinpark, lager, tyger osv. Här huserade alltså sedan många år Stockholms största kravattfabrik där rader av sömmerskor i åratal suttit i största hemlighet och så tyst som möjligt sytt kravatter och slipsar i siden och råsiden och konstsilke till Stockholms besuttna män..
Och hemligt hade man varit tvungna att hålla det - i hyreskontraktet till lägenheten hade det nämligen stått:
"Att ingen härhvidlag inkomstbringande hverksamhet fick under några som helst omständigheter härstädes bedrifas."
Min morbror Sten som var läkare och övertog lägenheten efter mormors död, hade inga problem med att köra sin privatläkarpraktik från kravattrummet i våningen på Kungsholmsgatan.
Se läkare ville man minsann ha i huset! Det var grejer det!
Och husvärden kunde naturligtvis springa förbi köerna vid hals- eller magont på husvärdars privilegierade vis.
Han, mammas lillebror. blev sedan en mycket förmögen man under smittkoppsepidemien i Sverige. Koppade rader med folk som köade ända ut i farstun - en rent hysterisk tid rådde då i landet efter den där stackars sjömannen dykt upp i Sverige med den vidriga sjukdomen - köpte en båt som hette: "Variola" (Smittkoppan) samt ett hus på Trouville på Sandhamn (av min farmors bästa kompis och en kvinna med en märklig historia, Senta Centerwall.)
Han hade även tumme med en tidigare Värdshusägare i byn och tjänster byttes - minns att det var lätt att få
sig en pava vin att ta hem där när det knep någongång.
Morbror var ju läkare!
Nu är också morbror borta sedan länge och huset på Trouville köptes såsmåningom av en mäklare och vän till mig som nyligen lät riva det och byggde ett magnifikt, modernistiskt hus därstädes.
"And so it goes" som Kurt Vonnegut skrev i Catch 22.
Until death do us apart..

Pia Ehrenpreis

Okey....

Tillbaka från fisket..

Jag kommer tillbaka från fisket, men binder ej båten igen.
I byn vid floden när månen går ner är det gott att sova i den.
Den vaggar sakta för vinden från land och bort i den mörka natten.
Den stannar där säven blommande står på grunt och stilla vatten.

Ssu-K'ung Shu Omkring 766 e. kr

Bilder utan ord..

Jag längtar just nu svårt till Italien..

Skaldjur på Sardinien med rosmarinkvist och citron

Mimosan i blom

Är väl inte ensam om det precis under den här
"varken-eller/inget-väder-alls" -årstiden..
Aglii e olio - vitlök och olivolja..!
Dricka Brunello di Montalcino IL Marroneto Äta torteglioni med valnötter..
Plocka gula squashblommor och fritera. Mmmmm..
Nu får det bli Italien! Helst idag!
Känner redan momosadoften kittla i näsan..
Det är vår i Pisa där vi landar med Ryan Air om några veckor.
Har varit mycket i Italien genom åren men aldrig i Pisa.
Från Pisa där vi är ett par dar blir det buss till Livorno vid kusten och sen färja över gröna Medelhavet till Korsika - Napoleons födelseö (och litet jobbmöten.) Samt tala franska och testa det korsikanska köket. Solens mat..
Sedan tillbaka över Medelhavet och hälsa på vänner i Umbrien.
Prosciutto, formaggio, braciole, pici all´aglione, pasta alla vongole, panacotta - utan någon som helst måtta!
En härlig hemsida som inspirerar heter just: Aglio e olio med suktande bilder och härliga recept på bl toscansk mat. http://www.agliolio.blogspot.com/

Foton: Helmut Binder
- en gammal kompis
från tiden jag pluggade tyska i Bayern,
numera bosatt på Sardinien och som skickar
mig fantastiska foton från sin ö flera gånger i veckan.

Stora vårskriket

Stora
skärgårdsvårskriket:
Hissa segel!
Dra ut överflödiga tänder!
Börja sjöröva!

(Hoppsan! Sitter visst i generna! Kan inte riktigt hjälpa..)

Båtdrömmen fixade jag i Photo shop.
Heter "Niska II"! Båten, i drömmen, alltså.

Sandhamn chill-out

Jag hade unnat hela världen dagar på Sandhamn just nu.
Förvår. Snödroppar. Doft av tång.
Dagar -allt längre och ljusare - som är laid-back med natur, hav, suset i tallkronorna, med vänner, god mat och chill-out i poolen - som man ofta har alldeles lyxigt för sig själv i kvällningen med levande ljus och skön musik efter ett work-out pass och bastu på Seglar´n med glada polare.
Plusgrader ute.
Chill-out.
Yeah.
That´s the word!

Åh, barn..

"Det är väldigt typiskt för föräldrarna att skylla på sina barn om det till exempel inträffar en katastrof i lägenheten."
Oliver, 6 år

"Jämställdhet betyder att mamman och pappan gör barnen tillsammans. Förr i tiden var det bara mamman som födde upp barnet, medan pappan gick fram och tillbaka till banken."Anette, 7 år

"Jag ska bli nekrolog och visa hur vädret blir på TV."Joakim, 7 år

"Om lärarna också hade haft jobb så hade barnen inte haft någonstans att vara."
Hanna, 7 år

"Jag ska bli polis när jag blir stor. Då ska jag slå alla i huvudet med min batong, särskilt sura gamla tanter som skäller på fotboll."
Henning, 7 år

"Att vara ängel är ett typiskt kvinnoyrke."
Louise 7 år

"Så flög Jesus upp till himlen, och där träffade han Jesus och sitter nu på sin egen högra sida. Det är helt omöjligt att begripa och ingenting att bry sig om."Stina, 8 år

"I Belgien är alla husdjur grå. Eller så var det en svartvit tidning."Matilda, 7 år

"Man kan använda gondol eller p-piller. Min katt väljer p-piller, men den ska sterilieras när pappa får tid.
Min katt har förresten inte haft tid den heller." Maria, 6 år

Jag tycker om att slå min syster. Inte medvetslös, bara så att hon förstår allvaret." Jörgen, 7 år"

Obs! Barnen på bilden har inte just sagt det här!
Men, tro mig dom har sagt väldigt mycket annat!
Mille, Lina, Basse och Tiffe

Moln minns klara dagar och "Livet - med tiden"

Sigtuna Museum:
Med utställningen Ecce Homo blev fotografen Elisabet Ohlson Wallin
känd över en natt. Med de facinerande bilderna i utställningen ”Livet – med tiden” vill hon visa och synliggöra den åldrande människan som en tillgång och hylla de äldre och den livserfarenhet som åren ger. Utställningen pågår
23 februari – 30 mars

On a clear day, you can see further than the ordinary eye can see..
(Gammalt kinesiskt ordspråk)

Målningen är gjord av min gamla studentkamrat, Torkel Dahlstedt.
Hans utställning " Moln minns" som öppnade 12 jan. har just plockats
ner på Sigtuna Museum.
Se mer av Torkels mångsidighet: www. torkeldahlstedt.se

Klipp ur läkarjournaler:

Klipp ur diverse läkarjournaler, sammanställda och publicerade av Dagens Medicin:
(Varning: genomläsning kan undergräva förtroendet..etc)


-Kan inte sova på vänster sida, men är inte så allvarligt besvärad av detta i sitt arbete.
-Patient som klagat över smärtor, framför allt på kvällen, då han har gått och lagt sig i analöppningen.
-Sköts i hemmet av maken som är militär.
-Patient med ansiktseksem. Hudbesvär i samband med att han använder kalsonger.
-Idag till lunch får patienten akuta diarréer.
-Patienten har kateter och det är svårt att föra samtal med honom.
-Patienten informerad om obduktionsresultatet.
-Jag tittar på patienten i mikroskåp och blir inte klokare av det.
-När medicinen tog slut för en vecka sedan, så slutade hon med den och har inte tagit den på en vecka.
-Har ibland ont i vissa skor.
-Diabetes barn, stort. Fastnade med axlarna i Västerås.
-Patienten är medvetslös vid undersökningen, men säger att han mår bra.
-Söker p.g.a medvetslöshet.
-Patienten beskriver huvudvärken som spännande.
-Smärta i benen. Vilar när hon går över.
-Tycker att han kissar bra. Som en häst enligt egen utsago.
-Skulle gärna vilja komma och vila bort sig.
-Tidigare arbetat som turist.
-Ansamlingen av utslag kretsande kring patienten.
-Patienten dog i juni 1980 och detta har tagit honom mycket hårt.
-Lungorna låter rena och får åka hem.
-Mat får han från sonen som ligger infryst.
-Har inte idrottat eller råkat ut för något annat trauma.
-Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi till Uppsala.
-Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli andfådd i vanliga fall
-Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten.
-Har börjat få blodiga små matskedar i avföringen upp till 15 gånger per dag.
-Patienten har bedömts som osammanhängande.
-Kan ej få ned hakan mot huvudet.
-Vänster knä svullnade upp och sökte distriktsläkare.