Idag skulle min pappa, Paul Isberg, fyllt 96 år.
Han älskade havet. Seglade för om masten runt hela jorden innan han knappt fyllt 16. Äventyrare av stora mått. En genuin Sandhamnsälskare. Bodde där alla somrar. Lärde mig fiska, sjön och hantera en båt. Sträng och auktoritär. Han hade bara döttrar som han fostrade som söner. Vi skulle vara tuffas av alla. Klara stormar och åka svart pist. Åka ensamma ut i världen innan även vi hade fyllt 15. Klara oss själva. Gilla äventyret vi också.. Sin sista sommar satt han på verandan i stugan på Trouville kl. 5 på mornarna och tittade ut mot havet, riktning Grönskar. Precis som jag gör idag. Han fattas mig. Men han finns där ändå. Generna finns där.

På något vis skrattar vi fortfarande åt samma saker..

Pia Ehrenpreis

Human pets
Facebook erbjuder en diskussionsgrupp som
heter "Human pets". Vet inte riktigt vad dom menar.
Man säger i Facebookgruppen: "It is too weird to explain.."
Är Human Pets kanske ett litet mänskligt kramdjur
att plocka fram och klappa på då och då? En tamagotchi eller Neopet?
Nästa steg i japanernas innovativa leksakskedja? Eller är en sådan
möjligen en hårt framavlad hund med mänskliga drag? "Borde i så fall inte alla ha en alldeles liten egen dylik? Vore det inte helt underbart? Att riktigt unna sig.. Ett litet mänskligt kramdjur.. Eller t o m ett par om man har råd! Ta fram när man får lust. Eller i nöd. I en bur sitter den där och väntar på dig i ur och skur.Liten och söt gör den allt du önskar. . För mat och husrum..Finns bara för dig. Blir överlycklig när du kommer hem och rusar dig till mötes och kanske dessutom viftar ev. på någonting! T ex sjunger på en liten välkomstlåt. Ler när du är glad. Gråter empatiskt när den märker att du är deppig! Tänk att ha en alldeles liten egen som ingen annan får klappa på! Bara du! Totalmonopol. Värmer dig när det är kallt ute. Kanske smiska litet när du haft det struligt på jobbet och är frustrerad och behöver någon att avreagera dig på?."
Hoppla,hoppla! Aj, aj.. Alarmklockan går nu på på högsta volym:
I mina öron låter det precis som "Human pets" är som en äkta hälft i ett gammalt traditionellt äktenskap..
Av ett visst kön !" Kanske i Indien, Afrika eller Saudarabien.
Eller litet varstans på de mest oväntade ställen i världen..

(Det är mycket man stöter på i Facebookdjungeln!)

The brave new world
Sitter under ett olivträd i Grekland och får SMS från olika delar av världen som uppmanar mig att klä mig i en röd tröja som stöd för demokratirörelsen i Burma. Som en löpeld sprider världen sitt solidaritetsbudskap via mobilen. Jag som tillhör en generation som växte upp under Koreakrigets diffusa era av knastriga svartvita filmer som sporadiskt rapporterade om detta avlägsna krigs vidrigheter (Så långt bort. Rörde ju inte oss.. ) via Spegelbiografen på Stureplans SF-journaler - fascineras..
Då var det VI och DOM..
Idag är det mycket mera VI och hela världen klär sig blixtsnabbt i röda tröjor i en massiv, Ghandiesk solidaritetsmanifestation.
Det rör oss. Vi är informerade. Vi sprider budskapet blixtsnabbt.. SMS, TV och internet.. Folkligt stöd. Passiva icke-våldsmanifestationer.. Mahatman lär väl le däruppe i sin himmel..
Ett par dagar senare efter denna fredag rapporteras i media om att man nu befarar att 1/3:del av Zimbabwes befolkning kommer att dö av svält under det kommande året p g a Mugabes terror och totala ekonomiska vanstyre av landet. En tredjedel! Hur många av mina gamla vänner därnere..?
Ska vi nu inte starta en liknande manifestation och iklä oss någon speciell tröja för att visa vårt medkännande ? Jag har sett att Buttericks saluför en svart T-shirt med ett tryck med skelett på. Kunde inte det vara något?
Solidaritetsaktioner måste vi ha, massiva, snabba globala inkännande insatser..
Tack vårt moderna mediasamhälle. Tack!
"The whole world is watching.."
"Allt som behövs för att ondskan ska triumfera är att goda människor inte gör någonting.." osv.

Men.. nu är upproret helt kväst av militären i Burma. Trots alla aktioner.
Få vågar idag hoppas att västvärldens sanktioner har någon effekt alls på regimer som redan är isolerade.
Så länge som länderna i de förtrycktas närområden står helt passiva .
Som Kina - i Burmas fall - som snart kommer att sola sig internationellt i olympiadens goodwillbling-bling.. Kinas profil har hittills varit skamligt låg vad det gäller situationen hos grannen Burma.
Eller Zimbabwes randstater i södra Afrika - framförallt Sydafrika - där delegaterna som marionetter fortfarande reser sig upp i ovationer när Mugabe visar sig på de afrikanska toppmötena.
Heder åt den nye brittiske premiärministern George Brown som planerar att bojkotta det Europeisk-Afrikanska toppmötet om Mugabe vågar visa upp sitt fula tryne där.
"The whole world will surely keep on watching.. And hopefully keep on acting on every possible level.."

Se videon om Mugabe och lyssna på musiken "Dear mr President - can you sleep at night?"

http://www.youtube.com/watch?v=cGbm8K7sef8

Pia Ehrenpreis

Snutterimaffian?
Överallt ser man dom. Dom unga som går med ett hårt grepp om sina vattenflaskor. Som en liten piffig accesoir, liksom. Jag tror inte för mitt liv att man idag blir hysteriskt törstig stup i kvarten och att detta är en absolut överlevnadsnödvändighet. Kan inte erinra mig att det var nåt man överhuvudtaget tänkte på när man växte upp - att man ideligen måste tillföra vätska under dagen. Då räckte minsann med en och annan dricksvattens fontän i Humlan. (Det var väl först senare i tonåren det blev allt aktuellare med en het annan typ av regelbunden vätsketillförsel fram emot weekenden..)
Men jag antar att detta är ett sätt att markera behörighet: "Jag tillhör gruppen friskisochsvettis Ha! Hälsosam och dan med dämpade märkesjumpaskor för 1.500:-! Som tar sats i world class! Ha! (Can afford it! -underförstått. Eller företaget betalar! Ha! ) Inte gruppen med Vino Tinto i näven i Tantolunden..eller pluntan-på-plattan...Nejhej."
Jag såg en liten tjej i går på Gallerian som direkt gick tillbaka till babystadiet när hon med blundande ögon euforiskt snuttade på sin vattenflaska med de typiska rytmiska diandet som vilken liten gosig gödkalv som helst.
Undrar faktiskt om det inte finns ett kapitel i Freud som verkligen har rubriken:

"Livscykelns olika snutteriuttryck genom tiderna?" *
Eller om vi har vi gjort några ordentliga Snuttutredningar här i Sverige, månne?

Ja. Man finner dom i den uttorkande urbana miljön.
De unga med med ett livlineaktigt grepp om sina vattenflaskor.
Kanske egentligen önskar dom innerst inne
att man hade haft ett riktigt sockerdricksträd istället.
Som Pippi hade..typ..

* Die verchiedene Snotteriausdrucken des Lebensfahrrad die Swedishen Snodderbuben?

Håll utkik efter "The Big Five!"

Landade mitt i en Facebookgrupp som bestod av människor från Zimbabwe -"Zimbos" som flytt undan Mugabes terror och ekonomiska nedrustning. Där stod följande tänkvärda som en tjej skrev om sitt gamla hemland:
"Om ni mot förmodan kan återvända till Zimbabwe -glöm ej att hålla utkik efter the Big Five:
Bröd.....Mjölk.......Bensin.......Socker......Te

Siste massmördaren i Khmer Rouge inför rätta efter alla dessa år! Här forslas Nuon Chea, 82 år iväg på onsdagen för att transporteras till rätten: "The killing fields tribunal". Den högst uppsatte överlevande ledaren för Khmer Rouge i Kambodja under 70-talet har nu gripits av den nyinrättade, FN-stödda domstolen i landet. Nuon anses vara huvudansvarig för massmorden och rörelsens massiva mördarmaskin under röda khmerernas styre 1975-79 som skördade minst 1.7 miljoner människors liv.
Nuon har levt i frihet (i ett litet trähus i skogen Kambodja nära den Thailändska gränsen) fram till nu efter en uppgörelse av regeringen. Han har kallats "Brother number two" efter Khmer Rougeledaren Pol Pot som begick självmord 1998.
http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/BKK69886.htm

Han kan sjunga också!!

Satt för länge sedan barnvakt åt en viss snygging och numer modell och kock som heter Knut Berggren när bägge våra "SIDA-familjer" bodde ett år i Arusha, Tanzania 1974. Han var ett snällt, väluppfostrat och begåvat barn.
Litet småknubbig..
Nu visar det sig att han har blivit så stor, så stor, och stilig och kan laga mat och vara en god far - 3 barn - och genomsympatisk..

I kväll gick han vidare i Idol! Blev litet paff när jag satt och zappade och upptäckte lilla Knutte häftigt sjungandes med ordentliga röstresurser i rutan.. Mums för öga och öra minsann! Heja Knutte. Vi håller på dig!
Genombegåvad kille med blivande fan-club i Piteå..
Se video på Knutte när han provsjunger i Idoluttagningarna på:
http://tv4.se/player/categories.aspx?progId=160329&itemId=&treeId=302401&displayTreeId=

Vardagskväll i världsalltet..
eller Bonjour Tristess

Han, som kände sig alltmer vilsen i världsalltet
klamrade sig just denna dag ordentligt fast vid själva kvällningen..
Han tog med ena handen tag i den trygga perstopsplattan (med sitt blekta rutmönster) medan han med den andra håglöst hällde upp ännu en portion av sin glädjelösa basmusli.. utan en enda fruktflinga, ett russin, mandel eller sockergnutta..
Inte en stjärna syntes heller till genom 50-tals persiennerna. Därutanför låg världsalltet väntande och höll andan medan kyskåpet brummade mer öronbedövande än någonsin - förmodligen bara några veckor innan det la av för gott..
Inte ens "Idol" i kväll.
Han svor tyst över sig själv eftersom han ständigt kände sig som han satt och petade torra smulor från undersidan av livets smaskiga gräddtårta..
Inte ens "Idol" i kväll...

Och han kände sig nu ohyggligt mera vilsen ..

Pia Ehrenpreis

Nu har jag varit nere i Paris och tafsat på Andreas blogg igen:


En dag med DN

Jag undrar verkligen hur dom där ”En dag med…”-reportagen i DN funkar. Ni vet, vi får följa nån kändis under en dag och vid olika klockslag veta vad hon eller han gör just då. Alla som är med verkar så lyckliga och intressanta. Så perfekta härliga liv med en perfekt härlig balans mellan jobb och familj, mysiga arbetsplatser, trevliga vänner och spännande fritidsaktiviteter. Om man vet att DN skall kartlägga ens hela jävla dag så är det väl klart att man bokar teaterbiljetter och köper hem en näringsriktig frukost fort som fan. Man får liksom lägga ångesten åt sidan för en dag. Och allt annat som kan verka ofördelaktigt.10.30: En av Leif GW Perssons allra största hemorrojder spricker under ett besök på toaletten och vi tvingas trösta honom i två timmar. Han gråter sig till sömns på soffan i arbetsrummet. 12.00: Leif vaknar plötsligt upp och meddelar att han har bokat bord på Operakällaren för en lunch med gammal klasskompis från universitetet. Klasskompisen dyker aldrig upp.14.15: Den dagliga promenaden runt Årstaviken ödeläggs när Leif utan förvarning tar av sig på överkroppen och kastar sig i det nollgradiga vattnet. Vi tvingas med hjälp av en förbipasserande joggare dra upp honom då han drabbats av panik nästan omgående. När vi frågar Leif varför han hoppade i svarar han kryptiskt; "jag är ett offer, min kropp endast ett skal, som en fisk jag vägrar att byta åsikt." 17.30: Leif tar en taxi till Dramaten. Han är märkbart berusad vid ankomsten. I foajén stöter han ihop med Elisabeth Tarras-Wahlberg. Han frågar om dom inte bara skall skita i alltihop och åka hem till Drottningholm och knulla. Hon svarar att hon inte bor på slottet. Leif säger att i så fall kan hon dra åt helvete. Han lämnar Dramaten och försvinner bort längs Strandvägen. http://andreasjakob.blogspot.com/

Vi ses nästa sommar..

Nu börjar vi nå botten på nedmonteringen av sommaren!
Sitter på Cinderella II på hennes näst sista tur för säsongen på väg till stan. Internetmottagningen ombord är hur bra som helst och det blir några sköna timmar med fika och goda vänner innan man stiger av vid Nybrokajen.
Undrar hur det ska kännas att komma till stan igen? Det var ju flera månader sen! Hur bär man sig åt i storstan egentligen? Vad har man på sig egentligen? Piffiga skor med liten klack? Kör man fortfarande vänstertrafik?
Litet "sentimental journey" är det ju.. säsongsavslutet. Låter inte vår kapten också litet sorgsen när han säger i högtalarna: " Vi ses nästa sommar.."
F o m nu blir det bussen från Stavsnäs.

Så där lagom kul..att färdas halva vägen på hjul.