Nu är den här! Den delikata svenska sparrisen! Dyr men en veritabel delikatess som ingen annan. Det här knippet köpte vi på Ungsmiss gårdshandel mellan Lummelunda och Stenkyrka på Gotland. 50:- per knippe kostade den (här ligger två st) och man lägger helt sonika sedlarna i en bössa och noterar sitt köp på ett kollegieblock. Har handlat mycket här men aldrig sett en levande själ mer än ett par lammungar. Sparrisen är så nyplockad så den ska bara kokas helt kort. Kan här rekommendera en smörsky att doppa sparrisen i som jag lärt mig i Holland. Holländarna hårdkokar ett ägg och finhackar det och blandar ner det i det skirade smöret där man klämt ner rejält med vitlöksklyftor! Tillsätt några droppar citron och flingsalt. Mums och bon appètite!
Ser ut att bli ett mycket rikt ormår i år i skärgården. Jag får rapporter från flera håll. "Varje gång jag går upp för trappen till huset trampar jag nästan på en" säger en vän på Sandhamn. En annan ringde häromdagen och frågade: " Har en huggorm nedanför mina fötter här på tomten - vad tycker du att jag ska göra? Får man slå ihjäl den?" "Klipp den" svarar jag iskallt. Den är på din tomt. Där är också dina barn och hundar. Mimmivovven blev biten i nosen häromdan och fick åka till sjukhus. Måste ringa husse ocvh höra hur hon mår idag. Nej att skärgården kryllar av huggorm - som faktiskt är Europas giftigaste orm är inget kul. Det finns skyddsjakt på än det ena och än det andra i Sverige när vissa arter blir för dominerande för naturens ömtåliga balans. Men huggormen den är fridlyst den. Och vintern den var ju ovanligt varm. Och dominerar och förmerar sig gör ormen nu i allt raskare takt på skärgårdsöarna. Förutsättningarna är exeptionellt gynnsamma. De små espingbarnen ligger och frodas i varma pölar på klipporna och mumsar på saftiga grodyngel. Mår gott. Vill bara avsluta med en sak: Har du orm nära ditt hus eller på din tomt har du rätt att slå ihjäl den. Trots att den är fridlyst. Jag blev själv biten för många år sen. Vad jag minns är ilfärden till Nacka sjukhus där jag pumpades full med kortison. Var nästan värre. Men ut tillbaka till Sandhamn skulle jag prompt på kvällen med dunkande ben och feber. Det säga att man samma natt sett en manisk kvinna ånga fram och tillbaka över gräsmattan i månskenet där dådet begicks med gräsklipparen: Jag klippte den tillslut! Mot morgonkulan. Den var stor. Men nu i två delar. Puh. Sen vill jag påpeka att för det mesta bär jag bort ormar som stör mig i mitt habitat. Lägger dom inte på granntomten precis utan lämpar av dom på någon mer passande ställe som någon enslig klippa. Eller så. PS Nu börjar fisken äntligen gå till i skärgården! Temperaturen stiger! Fick just ett lyckligt samtal från ytterskärgården om att morgonens nät innehöll 3 gäddor, en sik och en laxöring! Yipee! Nu ska jag äntligen ut och fiska! DS
Hatar att sy. Men nu var det då dags inför bröllopet i slutet av månaden! Måste ha en ny blåsa! Lånade en symaskin av syrran på Gotland. Sydde upp en tunika i Thailand i julas i just detta otroliga neonrosa thaisilke. (bild ovan) För stranden till coola jeans. Var det meningen. Men så var det en snutt över med en guldfågel på som VIPS blev en kjol med slits till bröllopsklänning under mina flinka fingrar! Ha! Ljug! ljug bara ljug!! Inte sant alls! Ingen ska få veta att jag slitit som ett djur i en vecka och sytt mig i fingret..bloden flödade. Humöret spårade ur flera gånger och jag har varit totalt "incommunicado".. Moltyst förrutom vissa svordomar. Har nämligen inte suttit vid en symaskin sedan trampmaskinernas dagar. Jag närmade mig således nymodigheten med det tjusiga namnet med största försiktighet. Liksom presenterade mig. Försökte trä den. Genom konstiga tunnlar och skåror. Svetten började bryta fram. Den - maskinen - glänste alinerande och modernt av vit plast och pöste över sina många knappar och rattar med underliga heroglyfer. Sanskrit? Hebreiska? Vägrade att släppa in mig i det allra heligaste - det där lilla skrymslet man ska stoppe (på Gotland säger man stoppe) in en spole för undertråd. Gav helt enkelt inte med sig. Försökte ta det lugnt och bara bända litet. "Inte skära - bara rispa litet!" Fick in den till slut meddels litet småvåld. Så småningom. Symaskiner KAN våldtas! Trädde den lilla nålen med rosa tråd - och förstoringsglas . och körde igång. Men..ska den verkligen bara stå och stampa på stället? Vad är det för knutar som tornar upp sig som berg på undersidan av mitt sköra tyg? Har jag verkligen ställt in "knutar" på hebreiska? Vid det här laget var undergången nära... Två raka sömmaroch något kjolliknande blev det till slut och det tog lika många år av mitt liv. Näää. Inte blev dom raka inte. Det enda som blev allt rakare var de accentuerade rynkorna mellan ögonbrynen. T o m guldfålarna på silket ser således numer allvarligt bekymrade ut. Alltså: Om ni någon gång ser en mycket i förtid åldrad kvinna i neonrosa klänning så kom gärna fram och berätta att ni tycker att den ser ovanligt välsydd ut! Vi kan väl i varje fall försöka vara litet snälla mot varandra den lilla stund vi har när vi vandrar här på jorden - PS. Jag var jätteduktig på träslöjd i skolan! Ha! DS
Denna läckra pastellteckning av kopparna nedan i förra blogginslaget är gjord i en s k plug-in i Photo shop som heterVirtual Painter. I love Photo shop med alla sina möjligheter! Tillsammans med min lilla minikamera förstås som alltid är med!
Att dricka kaffe i dessa helt sagolika små konstverk till dekorerade koppar är underbart! Speciellt i en syrénberså. Vi gjorde det häromdan i trädgården iförda långa blomklänningar och bredbrättade stråhattar med band. Försommaren visar upp sig i festflor så då gäller det att hänga med.. Och låta romantiken blomma över bred front! (Tyckte förresten nästan att vi såg Darcy skymta där bland ekarna på sin vita springare!) Dessa fantastiska koppar är faktiskt förresten loppisfynd från Kupan (Röda Korset) i Visby. Jag är där och loppisfyndar ett par gånger varje gång jag är på Gotland. Mest porslin och roliga kläder. Dom har f ö världens godaste kaffe och mackor förresten. Till självkostnadspris. Och världens bästa gratistoa. Inte att förakta när man ränner omkring som en galning och shoppar loss i Visby! Kupan fungerar som namnet antyder också som en social mötesplats för många människor som kanske är litet ensamma och tillbringar stora delar av sina dagar här. Stämningen är glad, varm och befriande opretentiös. Och så kan man hitta såna här koppar liksom direkt ur Aladins skattkammare! Gnistrande, guldiga med pärlemor och rosor och så kitschiga att man blir alldeles lycklig! när man ser och håller i dem! Det är bara det att det finns en liten malört i kaffekoppen. Det var syrran som hittade dom. Fyndade dom. Ska jag säga. Men hon har 9 i loppishandkapp. Hon bor nämligen på Gotland. Inte jag! :-(
Ihre kvarn, pingstafton: Vernissage av Magnus Rietz utställning av skärgårdsfotografier/sjömärken "Kustens Konstverk"..
Gamla sandhamnsgrabben från Trouville och tillika välkända skärgårdsfotografen, m m, Magnus Rietz här med Svenska Fyrsällskapets stolta emblem på sin bringa, kramar om gamla sandhamnstjejen, tillika min lillasyster numera bosatt på Gotland, Nena Gyhlenius i ett kärt återseende på vernissagen..
Skärgårdskonst i Ihre Kvarn..
Ihre å vid Ihre kvarn pingstafton. Makes you think of Matisse..
Vackert, och nästan smärtsamt skönt denna pingstafton 2008
OK. Jag ska bli farmor. Går omkring och ugglar med nya identitetsproblem. Nu när man äntligen hittat hem i sin övre medelåldersroll som frigjord singel.. Ser mig i gungstol omgiven av stickor och vackert ullgarn med en ljuvlig doft av nybakade kanelbullar i näsborrarna. Äppelmoset står och puttrar så rart på spisen i takt med kattens purrande....Har i detta läge förmodligen för första gången i livet gjort korsordet i Allers.. Funderar bara litet på att liksom "titta in" på Bingohallen på hörnan. Ett par kg Gevalia eller en lila ryamatta skulle ju sitta fint.. Ska jag säga!
Nejhej! Utbrister min syster och belackare när hon får höra funderingarna! Nehej Inte du! Du kommer sitta i leopardtights och hinka vin och käka chips framför den sena Tv- showen ! Lira SET-game med polarna till 4 på morgonen. Fortsätta att handla push-ups i svart spets! Dra iväg till Afrika eller nån annanstans med två dagars varsel! Försök inte "åpa" dig! (Pappas gamla uttryck för att göra sig till!) Jaha. Hmmm. Småsyskon! Ska jag säga!
Själv känner jag mig nog mer så här just nu. MÅSTE bara hitta ett bra och för farmödrar passande pärlhalsband. Har aldrig ägt ett pärlhalsband i hela mitt liv! Ska bli så fint i kombination med mina Madonnaglasögon från 80-talet! Ska jag säga. Nya modeuttrycket ALLA säger i varannan mening på TV just nu! Dessutom har jag införskaffat en sån där sladdlös moj man har i örat när man pratar i mobiltelefon. Jag säger bara blåtand! Har även upplysningsvis de allra senaste ringsignalerna! Känner mig så modern och ungdomlig. Tycker faktiskt att man hänger väl med riktigt hyfsat trots att man ska bli farmor!
Ibland får jag en sådan otrolig längtan efter Oscar Wilde. En sån där rasande längtan som är svår att beskriva. Den är rent fysisk. Jag längtar efter "his wit" (finns inget riktigt bra uttryck på svenska här) som man kan längta efter något riktigt sött efter en lång sillunch som räckt ända till kvällen.. Det är inte "The importance of being Earnest" jag längtar efter - den besitter tyvärr alldeles för mycket medioker tidsanda med röd plysch i övre medelklasssalonger med likaledes mediokra relationsproblem. Det är människan OW med allt sitt mod, kurage, intellektuella lekfullhet, sarkasmer och förmåga att helt utan illusioner, men utan att förlora sin värme, se människans svaghet och trångsynthet. Och ge uttryck för den på sitt oöverträffade geniala sätt. Hans citat, hans poem.. (Jag kom i kontakt redan i skolan med OW genom magister Wihl min engelsklärare i många år i Whitlockska samskolan som älskade Wilde och introducerade honom till oss småglin. Wille påminde faktiskt inte så litet om Wilde för den delen - både fysiskt och i sinnet.) Jag kippar ibland för att omgående hitta ett av Wildes geniala citat för att flika in i något sammanhang som skulle behövt det. Det finns ett Wildecitat för nästan varje situation i livet.. Världen idag är full av alldeles för få Oscar Wildes.. Bilden ovan är av en konstnärinna , Kathie Bransfield, som designat ett fantastiskt Oscar Wilde smycke med ett av hans poemi frihet och bakom galler..
Tar fram ett par bilder på honom på nätet och skäms på hans och mänsklighetens vägnar när jag ser bilden på statyn av honom på Merrion Square, Dublin vid hans föräldrahem. En pinsam och nedsättande staty. Framför har man satt en av hans havande hustru Cónstanze.En installation, javisst, men en elak och starkt förberående sådan..
Illa berörd blir man av texten som illustrerar bilden:Known also as "The Queer with the Leer", "The Fag on the Crag" or "The Quare in the Square" this statue of Oscar Wilde is located in Merrion Square, across from his childhood home.
Åh, Oscar, "to be earnest," varför föddes du inte 100 år senare? Du hade kunnat gå hur långt som helst! Blivit hur gammal som helst. Blivit korrumperade näringslivsmäns och slöa politikers belackare! Rört om i soggiga fallskärmsgrytor och "Kommit ut" med stolthet, fälla dina dräpande repliker, skriva dina poem, vara elak och intelligent, brillant och sarkastisk och givit folk med allt förmycket smuts i hörnen skrämselhicka - Men framförallt,skulle du haft en chans - och rätten - att älska vem du ville..
Journalist/information officer/publicist - however writing will often have to yield to photography, painting and other creative work. I live in an old farmhouse in Gotland, (indeed a challenging renovation task!)the large picturesque island in the Baltic and in Sandhamn - the sailing centre of Sweden - situated in the Stockholm archipelago. Obviously "an island person" who fish and I was almost born in a boat. Lived in Africa for some 8 years - and for some years in the US in the 60s.. Travel a lot to countries afar. Worked internationally mainly with development, human rigts and refugee questions. Started an interior decoration shop/workroom in Saltsjöbaden outside Stockholm and run it for 12 years.
”When the eagles are silent, the parrots begin to jabber.” — Winston Churchill
"Twenty years from now you will be more disappointed by the things you didn't do than by the ones you did do. So throw off the bowlines. Sail away from the safe harbor. Catch the trade winds in your sails. Explore. Dream. Discover." Mark Twain
99% of the photos in this blog are from my personal collection. If a photo is not mine you will find a link under the photo to whom it belongs to. I use one camera: Canon ixus 860 IS
I was born close to the sea..
..grew up in boats..
Mimi siwezi kusema kimasaii!
..and grew older in Africa..
..and would have loved to stop growing older right here!
Be not afraid of growing slowly, be afraid only of standing still. – Chinese Proverb
Le Petit Prince 🫅 letter 💌
-
It’s not every week you meet up with 2 princes 👑
*Le Petit Prince Paris letter* was sent out 📮 last weekend.
I drew a ‘Thank you’ drawing for attend...
Miso walnut chocolate chip cookies
-
There are two things I need to tell you about these cookies. One is that
they’re crazy-good. And the other is that they’re huge. The recipe makes
just a fi...
Fantasie Suite
-
PANORAMURALS by Justyna, Poland Allo friends, how are you? It’s been a long
time since I’ve had a chance to get to the blog and as always, remembered
how m...
Pascal's Law Equation
-
*Pascal's Law Equation*
Pascal also wrote about hydrostatics, which explains his experiments using
a barometer to explain his theory of the Equilibrium of F...
"Célestins"
-
The “Caserne des Célestins” is where you find the headquarters of the
“Garde Républicaine”. Passing by the other day, I was struck by the
extraordinary d...
My Garden 2018
-
I have finally got to posting some photos of my garden this year. Chosen
just a few to give some idea of how the year has progressed
Things start to per...
Something Old, Something New
-
Ever since I first saw glimpses of photographer Victor Skrebneski's house
in those Seventies and Eighties-era Estée Lauder ads (Skrebneski often used
h...
The Backyard Feminist
-
The Backyard Feminist, oil on canvas, 14″x18″. I suspect she’s listening to
Heart’s ‘Dreamboat Annie’ cassette tape as she rocks […]
Hemgjord flytande gödning
-
Jag får en hel del frågor om vad jag göder med i mina inomhusodlingar.
Det senaste är kallt nässelte. Jag torkar ca 60 liter nässlor varje år.
Själv
dr...
Marrakesh: and a tale of an end and a new beginning
-
Dear friends, We grow older and things change. And so it is with this
little blog. My Marrakesh has moved homes! Please find me here in my new,
swanky digs...
Red, White, & Blue & All Over the Place
-
She started it.
[image: Photo | Taylor Porter]
Okay, actually I started it. With the first pair in 1993 ~ to match her
personality ~ she’s a redhead.
[imag...
Som jag har längtat!
-
Det är inte klokt! Hur lång kan vintern vara egentligen? Först kommer
solen, mycket sol men köldgraderna ger sig inte sen när man härdat ut länge
nog tyc...
The Promise of Summer
-
This morning I woke up and it was beautiful, warm enough to wander round my
freshly mowed garden in my robe and set the table for an alfresco
breakf...
A Prada Pastiche
-
At the start of every season, I try to make a point of going to the Rem
Koolhaas-designed Prada store in Beverly Hills to look at the new arrivals
— displa...
Gustaf V signerar stenen utanför klubbhuset, Sandhamn 1930
Paul Isberg, min farfar i mitten, ser leende på..
Grönskärs fyr. Pastell efter gammalt foto. Pia Ehrenpreis
Sandhamnsflagga?
Skulle Sandhamn ha en egen flagga skulle den kanske se ut så här!
Sandhamn för länge sen..
Les Moules
Kantarelltid
Sandhamnsnostalgi
Marint collage
Inloppet, Sandhamn
Kvällsljus..
Brandskärgården utanför Sandhamn
Midsommarmåne..
The heroes of youth..
Paris. Belmondo & Seberg i "Till sista andetaget"
Klart källvatten.. Zimbabwe i högländerna mot Mozambique.
Crocodile river, South Africa. "A tender sniff.. Giant crocks lurking in river below.."
Heading for Ngumba Island, Lake Victoria
Ngumba Island, Victoriasjön
Afrikafoton: Pia Ehrenpreis
My Blog Award
The tastes of Italy..
Dofterna, fröjderna för ögat och för gommen. Jag älskar Italien - som så många andra - och försöker komma dit så ofta jag kan. Denna gång blev det Toscana och Umbrien. Samt några dagar vid Medelhavet- inkl.ett dopp faktiskt! (april) - vid Marina di Pisa samt tågresa till Pietra Santa med sin vita marmor och sina skulptörer och konstnärer.